Under åren 1939 - 1945 byggdes 40 krigsflygfält i Sverige. I dag finns bara Fält 16 Brattforsheden bevarat.

Hemliga flygfält

År 1936 fattade Sveriges riksdag ett nytt försvarsbeslut. Ett beslut påverkat av en omvärld i förändring och en ökad politisk oro i Europa. Den hotbild man såg landet stod inför kom både från söder och öster. Så i stället för att som tidigare försvarsbeslut reducera den svenska krigsmakten, påbörjades nu en inriktning mot modernisering och förstärkning. Detta skulle dock komma att ta tid och då andra världskriget bröt ut i augusti 1939 var behoven långt ifrån vad som då skulle ha krävts.

Det svenska flygvapnet riskerade bli utslaget på sina fåtaliga fredsförläggningsplatser, vilka skulle utgöra en fiendes främsta bombmål i händelse av krig. Därför började man i slutet av 1930-talet planera för att anlägga hemliga och dolda krigsflygfält dit man skulle kunna basera krigsflygförband redan före ett krigstillstånd.

Krigsflygfältens lägen utgick från två scenarier, benämnda krigsfall 1. (Nazityskland) och krigsfall 2. (Sovjetunionen). Bakre baser skulle anläggas på så stort avstånd från en fiendens baser som möjligt för att försvåra dennes möjligheter till anfall. Främre baser skulle ligga närmare fientligt område. Baser där egna flygförband kunde mellanlandar för tankning och laddning på ut- eller återvägen vid långväga företag mot en fiende. I båda krigsfallen skulle krigsflygfält nr 16 Brattforsheden utgöra en bakre bas.

’’Krigsfall I fick en helt ny innebörd och krigsflygfält 16 hamnade i främsta linjen’’

Tisdagen den 9 april 1940 inledde Tyskland militära aktioner mot Danmark och Norge och planeringen ställdes helt på ända. Krigsfall 1. fick en helt ny innebörd och krigsflygfält 16 hamnade i främsta linjen.

Film från Krigsflygfält 16 – MED SPANINGSFLYG I FÄLT

Under åren 1939 – 1945 anlades ett 40-tal krigsflygfält runt om i landet. Efter beredskapsåren försvann en del och många byggas ut och moderniserades. Inget av detta hände på Krigsflygfält 16. Därför kan du idag besöka Brattforsheden och vandra bland lämningarna efter det som nu är en världsunik anläggning från tiden för andra världskriget.

Krigsflygfält 16 Brattforsheden

I mars 1939 föreslog regeringen att riksdagen skulle bifalla ett reservationsanslag för extra materielanskaffning med mera för försvarsväsendet. En av punkterna upptog anordnandet av krigsflygfält och där statsrådet Skiöld anförde:

’’Av vad nu anförts torde framgå, att för en ändamålsenlig användning av flygvapnet vid förstärkt försvarsberedskap och framför allt under krig tillgång erfordras till ett väsentligt större antal flygfält än de i fred befintliga. Iordningställandet av dessa flygfält, vilkas belägenhet bör i möjligaste mån hållas hemlig, kräver emellertid avsevärd tid. Då flygvapnet måste kunna träda i funktion omedelbart vid ordnande av neutralitetsskydd eller vid mobilisering, synes det i hög grad önskvärt, att anläggning av vissa krigsflygfält sker redan i fredstid”.

Förberedelser för att kunna anlägga krigsflygfältet på Brattforsheden startade i april 1939. Med stöd av direktiv från försvarsdepartementet, påbörjade flygförvaltningen en kalhuggning av området. Detta för att inte tappa dyrbar tid för flygfältets iordningställande.

Maskeringen skedde bl.a med olika slags gödsling av gräset, samt att skenvägar och skendiken anlades.

Den 9 juni 1939 beviljade riksdagen medel till anläggande av de första 20 krigsflygfälten, däribland Brattforsheden. Efter anbudsförfarande tecknades kontrakt den 26 augusti 1939 mellan Kungl. Flygförvaltningen och Aktiebolaget Vägförbättringar i Karlstad. Enligt kontraktet förband sig entreprenören att utföra röjnings-, planerings- och kulturarbeten för flygfält å Brattforsheden. Arbetet skulle påbörjas ”omedelbart” och bedrivas så att hela området var färdigställt den 1 oktober 1940. För dessa arbeten erhöll entreprenören i ett för allt 277 000 kronor.

Trots den stränga vintern var arbetena klara och godkändes vid slutbesiktning den 8 juli 1940. Man konstaterade att på grund av försommarens rådande torka hade växtligheten under juni månad varit mindre tillfredställande så att hjälpsådd var nödvändig på vissa områden. Landning kunde dock göras utan risk, men faran var att svår dammbildning kunde uppstå vid torr väderlek.

Kraven på krigsflygfältens storlek kom snart att förändras och flygstaben konstaterade:

’’Våra nuvarande krigsflygfält ha i allmänhet utbyggts till 1000 m i alla riktningar samt med utvidgningsmöjligheter till 1200 m. Med den flygmateriel som flygvapnet för närvarande disponerar ha dessa sträckor visat sig vara i knappaste laget, i vissa fall otillräckliga. Sålunda kräver flygsäkerheten för att möjliggöra landning i vindstilla och mörker att fälten åtminstone erhålla en sträckning av minst 1500 meter’’.

Våren och sommaren 1943 skedde en sådan utvidgning av Krigsflygfält 16 och fältytan fick då den slutliga utformningen.

Vision Fält 16

VÅR VISION »Tillsammans skapar vi framtidens destination för levande försvarshistoria är en gemensam målbild som vi ska uppnå«. Visionen, tillsammans med värdeorden och bilden, är ledstjärnorna i det gemensamma arbetet med att utveckla Fält 16 till en framtida destination. Tillsammans med mission och målgrupper ger de en tydlig inriktning i det fortsatta utvecklingsarbetet.

’’Tillsammans skapar vi framtidens destination för levande försvarshistoria, är en gemensam målbild som vi ska uppnå.’’

TILLSAMMANS SKAPAR VI– Det betyder att utveckling alltid kräver ett samarbete och en samverkan.

FRAMTIDENS DESTINATION – Det innefattar alla viktiga pusselbitar som utgör en modern destination: hållbarhetsperspektiv, landsbygdsutveckling, digital teknik i framkant, infrastrukturfrågor, samverkan mellan aktörer, attraktivitet genom ett kvalitativt utbud av upplevelser och aktiviteter, tillgänglighetsfrågor och servicefunktioner.

FÖR LEVANDE FÖRSVARSHISTORIA – Det beskriver en autentisk kulturmiljö som levandegör historien i syfte att ge kunskap och skapa förståelse om oss själva och vår samtid.